publicerad: 2021
1skiva
skivan skivor
skiv·an
substantiv
ski`va 
1
tunt platt föremål ofta rundat
JFR
1platta
en skiva (något)
en skiva (av något)
spegelbordets dammiga skiva
○
spec. om liknande stycke uppskuren mat
en skiva lax på smörgåsen; hon skar ett par skivor av korven
klara skivan
vardagligtklara upp någothon klarar skivan i de mest brydsamma situationer ute på sjön
belagt sedan 1420–50 (S[anct] Patriks-Sagan);
fornsvenska skiva, urspr. trol. 'ngt kluvet'; besläktat med sv. dial. skiva 'skära; dela i skivor'
2
tunn, rund platta där ljud ligger lagrat och kan återges med hjälp av grammofon el. cd- el. dvd-spelare
bränna en skiva; spela in en skiva; släppa en skiva; sätta på en skiva; lyssna på en skiva
gruppen har släppt en ny skiva
belagt sedan 1899
3
vardagligt
(informell) fest
kräftskiva; studentskiva
de var bjudna på stor skiva hos en arbetskamrat
belagt sedan 1917;
trol. utvecklat ur
(bords)skiva
4
något ålderdomligt
skivminne
belagt sedan trol. 1970-talet
2skiva
skivade skivat
verb
ski`va
●
ofta perfekt particip
skära (matvara) i skivor
någon skivar något
skiva potatis; skivade hårdkokta ägg
belagt sedan 1734
skivaskivande, skivning
