publicerad: 2021  
1slätt slätten slätter
slätt·en
substantiv
● vid­sträckt (nästan) plant mark­område vanligen utan (annat än en­staka) träd; ofta upp­odlat
slättlandskap; högslätt; lerslätt
den bördiga skånska slätten
belagt sedan 1400–25 (Heliga Birgittas uppenbarelser); fornsvenska slät; till slät
2slätt
adverb
1
rätt och slätt se rätt
stå sig slätt se stå sig
belagt sedan 1621 (i ut­trycket rätt och slätt); 1695 i ut­trycket stå sig slätt; jfr fornsvenska slæt 'all­deles, helt och hållet'; till slät
2 utan häckar eller andra hinder vid löpning; anv. vid behov för att förtydliga
på 400 (meter) slätt segrade NN
belagt sedan 1932