publicerad: 2021  
snorkel snorkeln snorklar
snorkl·ar
substantiv
[snår`-]
1 an­ordning med andnings­rör som an­vänds när man simmar med huvudet tätt under vatten­ytan
snorkla
cyklop­öga, snorkel och sim­fötter
belagt sedan 1966; av tyska Schnorchel med samma betydelse, av tyska dial. Schnorgel 'näsa; mun'; besläktat med sv. dial. snorka 'rossla; snarka'; jfr ur­sprung till snarka
2 luft­rör på ubåt
snorkla
belagt sedan 1947