publicerad: 2021  
snorkig snorkigt snorkiga
snork·ig
adjektiv
[snår`-]
oartig på ett hög­draget sätt om person, handling eller dylikt
snorkig (mot någon)
tjänste­mannen svarade henne i snorkig ton
belagt sedan 1931; sv. studentslang snorkig; till sv. dial. snorka 'fnysa; snarka'; jfr ur­sprung till snorkel