publicerad: 2021  
sprit spriten
sprit·en
substantiv
dryck med hög alkohol­halt anv. som njutnings- och berusnings­medel
spritbegär; spritberoende; spritmissbruk; spritproblem; spritpåverkad; starksprit
hem­bränd sprit; langa sprit; han har problem med spriten; hon stank av sprit; han rör inte sprit sedan ett par veckor; idrott och sprit hör inte ihop; hon köpte sprit, vin och cigaretter i taxfree­shopen
spec. i juridiska samman­hang dryck som har viss alkohol­halt men som inte är vin eller öl
spritskatt
vin- och sprit­rättigheter
äv. alkohol­haltig vätska som inte är av­sedd att drickas
spritkök; rödsprit; T-sprit; tandläkarsprit
belagt sedan 1784; av franska esprit 'ande; flyktig essens, sprit'; jfr ur­sprung till 1espri!!, spiritism, spiritus