publicerad: 2021  
stadig stadigt stadiga
stad·ig
adjektiv
sta`dig
● som har kraftig konstruktion och inte lätt rubbas eller ändras
JFR bastant, robust, stabil, säker 4
ett stadigt mat­bord i furu; brons stadiga konstruktion
○ äv. (om kropp el. kropps­del) stor och kraftig
stadiga händer
○ ibland med bi­betydelse av stor mängd
en stadig mid­dag
○ äv. om handling eller dylikt som präglas av fasthet
han försökte hålla rösten stadig; ett stadigt grepp om hand­taget; en stadig blick
○ äv. om person, ibland med an­tydan om berusning
de var inte sär­skilt stadiga på benen efter restaurangbesöket
○ äv. som sker i jämn rytm
stadig puls; han gick med stadiga steg; skulden minskade i stadig takt
○ äv. bildligt varaktig
stadigt väder; barometerns stadiga fall; en stadig kundkrets
ha stadigt sällskap se sällskap
kila stadigt något ålderdomligtha ett fastare kärleks­förhållandede gifte sig efter att ha kilat stadigt i tre år
belagt sedan början av 1300-talet (Skåne-Lagen); fornsvenska staþugher; bildn. till 1stad 2