publicerad: 2021
stadig
stadigt stadiga
stad·ig
adjektiv
●
som har kraftig konstruktion och inte lätt rubbas eller ändras
ett stadigt matbord i furu; brons stadiga konstruktion
○
äv. (om kropp el. kroppsdel)
stor och kraftig
stadiga händer
○
ibland med bibetydelse av stor mängd
en stadig middag
○
äv. om handling eller dylikt
som präglas av fasthet
han försökte hålla rösten stadig; ett stadigt grepp om handtaget; en stadig blick
○
äv. om person, ibland med antydan om berusning
de var inte särskilt stadiga på benen efter restaurangbesöket
○
äv.
som sker i jämn rytm
stadig puls; han gick med stadiga steg; skulden minskade i stadig takt
○
äv. bildligt
varaktig
stadigt väder; barometerns stadiga fall; en stadig kundkrets
ha stadigt sällskap
se
sällskap
kila stadigt
något ålderdomligtha ett fastare kärleksförhållandede gifte sig efter att ha kilat stadigt i tre år
belagt sedan början av 1300-talet (Skåne-Lagen);
fornsvenska staþugher; bildn. till
1stad 2