publicerad: 2021  
stöt stöten stötar
stöt·en
substantiv
1 kraftutveckling som upp­kommer av att ett före­mål i rörelse kraftigt träffar ett annat före­mål och på­verkar det el. får det att röra sig
SE stöta 1 JFR kollision, sammanstötning 1, slag 1
stötdämpande; biljardstöt
en stöt (mot något)
han fick in en stöt med värjan mot en oskyddad punkt; han slungades fram­åt av en våldsam stöt; frukten måste aktas för stötar
○ äv. om resultatet
det gick en stöt genom båten när kölen tog i botten
○ äv. om före­teelse som ger upp­hov till liknande känselförnimmelse
strömstöt
en elektrisk stöt
○ äv. bildligt
det gick (som) en stöt genom kroppen när han tänkte på henne; spekulationer om var fienden tänker sätta in nästa stöt
○ spec. motgång
bakstöt
hon hade gått på många stötar i livet
i stöten i tagetde tjänst­gör två eller tre dygn i stöten
lägga in en stöt på någon var­dagligtupp­vakta någonoch visa erotiskt intresse
vara i stöten var­dagligtvara i fin formin­för VM måste hon vara i stöten
belagt sedan 1385 (Heliga Birgittas uppenbarelser); fornsvenska stöter 'knuff; an­fall'; till stöta
2 var­dagligt inbrott
göra en stöt
belagt sedan 1910
3 var­dagligt; ned­sättande gammal (mans)person
lärarens klädsel och upp­förande gjorde att eleverna tyckte att han var en gammal stöt
belagt sedan 1961
4 före­mål som an­vänds till stötning särsk. i hus­hållet
mortelstöt; potatisstöt
belagt sedan 1499 (inventarieförteckning på finska Nyslott (Arwidsson)); fornsvenska stöt; till stöta
5 kort­varigt ljud
SE stöta 5
hornstöt; trumpetstöt
○ spec. glottisstöt
den karakteristiska danska stöten
belagt sedan 1754; se ur­sprung till stöt 1
6 ett (tävlings)moment in­om tyngd­lyftning
han tog 120 kg i stöt
belagt sedan 1900; se ur­sprung till stöt 1
7 ålderdomligt större dag­öppning i gruva
Stora stöten i Falu gruva
belagt sedan 1536; se ur­sprung till stöt 1