publicerad: 2021
talan
bestämd form talan, utrum
tal·an
substantiv
●
i några uttryck
yrkande om visst domstolsutslag av kärande el. svarande
JFR
åtal
(någons) talan (mot någon/något/sats)
(någons) talan (mot någon)
(någons) talan (mot något)
(någons) talan (mot sats)
(någons) talan (om något/sats)
(någons) talan (om något)
(någons) talan (om sats)
väcka talan vid förvaltningsrätten; bolagets talan fördes av en advokatbyrå med inriktning på affärsjuridik
○
äv. om försvar el. argumentering för viss sak
en tidning som alltid fört barn och ungas talan
○
äv.
rätt till inflytande
när det gällde renoveringen hade hyresgästerna ingen talan
fullföljd av talan
se
fullföljd
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Södermanna-Lagen);
fornsvenska talan