publicerad: 2021  
1test testet el. testen, plural tester el. test, bestämd plural testerna el. testen
test·et
substantiv
● samman­ställning av sär­skilt ut­valda upp­gifter eller under­söknings­moment som an­vänds för att fast­ställa (någons) förmåga, till­stånd eller dylikt bl.a. för mätning av intellektuell el. fysisk förmåga
JFR 1prov 1, undersökning
testformulär; testmetod; anlagstest; hälsotest; intelligenstest
ett test (av någon/något/sats)
ett test (av någon)
ett test (av något)
ett test (av sats)
ett test (på något/sats)
ett test (på något)
ett test (på sats)
ett diagnostiskt test; ett medicinskt test; ett psykologiskt test; innan han an­ställdes fick han gå igenom ett test; ett dåligt test som inte kunde skilja ut de bästa i gruppen
○ spec. i ett fast ut­tryck, sär­skilt i reklam­språk
bäst i test enligt Konsument­verket
○ spec. äv. om bestämning av viktiga egenskaper hos maskin eller dylikt
fordonstest
bilen klarade alla testerna vid besiktningen
○ äv. mer informellt om något som tyder på viss egenskap eller dylikt
svaret är ett test på hans samarbets­vilja
○ äv. om själva under­sökningen
genom­föra ett test
belagt sedan 1914; ökad anv. sedan 1940-talet; av engelska test med samma betydelse; urspr. av lat. te´sta 'tegel­sten; lerkärl (som man gjorde kemiska prov i)'
2test testen testar
test·en
substantiv
[tes´t]
● mindre, oordnat knippe hår­strån
stripiga testar bak­om öronen
belagt sedan 1737; jfr fornsvenska ullatest; besläktat med sv. dial. tes(sa), teis(a) 'plocka sönder; reda (ull m.m.)'