publicerad: 2021  
uppenbara sig uppenbarade uppenbarat
verb
upp`enbara sig
● bli synlig
någon uppenbarar sig (för någon)
en kraftig gestalt uppenbarade sig i dörröppningen
○ spec. i religiösa samman­hang
en tid efter kors­fästelsen uppenbarade sig Jesus för lär­jungarna
○ äv. mer abstrakt
något uppenbarar sig (för någon)
svagheter i resonemang brukar uppenbara sig vid en kritisk granskning
belagt sedan ca 1420 (Bonaventuras Betraktelser); fornsvenska opinbara sik
uppenbara siguppenbarande, uppenbarelse