publicerad: 2021  
uppfatta uppfattade uppfattat
verb
upp`fatta
1 bli med­veten om (något) genom att ta emot och bearbeta yttre, fysiska retningar med hjälp av ett el. flera sinnen, särsk. hörseln; särsk. med av­seende på (språk)ljud el. synintryck men äv. all­männare
någon uppfattar något/sats
någon uppfattar något
någon uppfattar sats
någon uppfattar någon sätt
för­låt, jag upp­fattade inte namnet; det var svårt att upp­fatta vad hon sade i larmet; på grund av förkylningen kunde han inte upp­fatta smaken
äv. i fråga om mer känslo­mässig process
trots att ingen­ting hade sagts eller gjorts kunde hon upp­fatta att stämningen hade förändrats
äv. i fråga om mer intellektuell process, med av­seende på (under­liggande) inne­börd, av­sikt etc.
upp­fatta de finaste nyanserna i dikten
äv. med av­seende på person
jag hoppas att jag har upp­fattat dig rätt
ibland i bryska till­sägelser
nu gör du som jag säger – är det upp­fattat?
belagt sedan 1785; efter tyska auffassen med samma betydelse; jfr ur­sprung till fatta
2 an­se (någon eller något) vara av viss typ el. på visst sätt
någon uppfattar någon/något som någon/något/adj
någon uppfattar någon som adj
någon uppfattar någon som någon
någon uppfattar någon som något
någon uppfattar något som adj
någon uppfattar något som någon
någon uppfattar något som något
hans ut­talande måste upp­fattas som ett förtäckt hot
belagt sedan 1830
uppfattauppfattande, uppfattning