publicerad: 2021  
uppfinna uppfann uppfunnit uppfunnen uppfunna, presens uppfinner
verb
upp`finna
● tänka ut och (i sina grund­drag) fram­ställa som nytt (tekniskt) hjälp­medel eller redskap särsk. med av­seende på mekanisk ny­konstruktion men äv. all­männare
uppfinnare
någon uppfinner någon/något
någon uppfinner någon
någon uppfinner något
John Ericson an­ses ha upp­funnit propellern
○ äv. något all­männare
upp­finna ett nytt sällskaps­spel
○ äv. försvagat
om inte Gud fanns skulle människan behöva upp­finna honom
○ spec. i vissa polemiska vändningar
citatet var fritt upp­funnet
upp­finna hjulet se hjul
belagt sedan 1487–91 (Jöns Buddes bok); fornsvenska upfinna 'finna; upp­finna'
uppfinnauppfinnande, uppfinning