publicerad: 2021  
uppkörd uppkört upp­körda
upp|­kör·da
adjektiv
upp`körd
1 som kommit till stånd genom körning
uppkörd (av någon/något)
uppkörd (av någon)
uppkörd (av något)
upp­körda skid­spår; en smal upp­körd kör­bana mellan snövallarna
belagt sedan 1640
2 som fördärvats genom körning
uppkörd (av någon/något)
uppkörd (av någon)
uppkörd (av något)
den sista kilometern var vägen helt upp­körd och såg mest ut som ler­välling
○ äv. bildligt i ut­tryck för rutin och dylikt
verksamheten rullade på i upp­körda hjul­spår
belagt sedan 1785
3 olustig och tung i magen
han kände sig lite upp­körd efter tre tallrikar ärt­soppa
belagt sedan 1956
4 var­dagligt som förmåtts att betala långt mer än det faktiska värdet av viss vara eller dylikt
uppkörd (av någon)
han blev upp­körd av en smart försäljare
belagt sedan 1951