publicerad: 2021  
uppkäftig upp­käftigt upp­käftiga
upp|­käft·ig
adjektiv
upp`käftig
● var­dagligt som näs­vist säger emot trots sin lägre ställning eller mindre kunskap mest om ung person i förhållande till äldre
JFR uppnosig, uppstudsig
uppkäftig (mot någon)
som ton­åring var hon ofta upp­käftig mot sina föräldrar
○ äv. om handling och dylikt
en upp­käftig attityd
○ äv. bildligt (ofta med positiv värdering)
en liten Fiat Turbo med upp­käftig motor; en rolig revy med flera upp­käftiga sketcher
belagt sedan 1771; till käft