publicerad: 2021  
utbekomma utbekom utbekommit utbekommen utbekomna, presens utbekommer
verb
u`tbekomma
● något ålderdomligt få att förfoga över pengar, handlingar eller dylikt
utbekomma något
rätten att ut­bekomma all­männa handlingar
belagt sedan 1600; till tyska bekommen 'få, erhålla'
utbekommautbekommande