publicerad: 2021
utbrott
utbrottet, plural utbrott, bestämd plural utbrotten
ut|brott·et
substantiv
●
plötslig och våldsam början på naturlig kraftutveckling särsk. från vulkan el. oväder
ett utbrott (mot någon)
ovädrets utbrott
○
äv. bildligt om känslouttryck eller dylikt
glädjeutbrott; vredesutbrott
deras femtonåriga dotter fick ofta oförklarliga utbrott
○
äv. om (oundviklig) början av visst skeende
andra världskrigets utbrott; sjukdomens utbrott
belagt sedan 1745