publicerad: 2021
uthärda
uthärdade uthärdat
verb
●
äv. lös förbindelse, jfr
härda ut
klara av att utsättas för något ansträngande el. plågsamt
någon uthärdar (något/att+verb/sats)
någon uthärdar (något)
någon uthärdar (sats)
någon uthärdar (att+verb)
han tvingades uthärda förnedrande behandling; doften av rutten kål var svår att uthärda
○
äv. bildligt
kärleken uthärdar allt
uthärdauthärdande