publicerad: 2021
härda ut
härdade härdat
verb
●
äv. fast sammansättn., jfr
uthärda
ha tillräcklig inre styrka för att inte bryta samman utan fortsätta som tidigare
någon härdar ut (att+verb)
någon härdar ut (med någon/något/att+verb)
någon härdar ut (med någon)
någon härdar ut (med något)
någon härdar ut (med att+verb)
han härdade inte ut med ovissheten; det gick inte att härda ut längre i oväsendet
belagt sedan 1508 (brev från biskop Hemming Gadd i Linköping till Svante Nilsson (Styffe));
fornsvenska härdha ut
härda ututhärdande