publicerad: 2021  
vanheder van­hedern
van|­hedern
substantiv
va`nheder
förlust av an­seende till följd av (moraliskt) klander­värda handlingar ibland ut­förda av någon annan (vanligen när­stående)
SYN. 1vanära JFR skam
han drog van­heder över familjen genom sitt upp­förande
belagt sedan senare hälften av 1300-talet (Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)); fornsvenska vanheþer; jfr ur­sprung till heder