publicerad: 2021
vanheder
vanhedern
van|hedern
substantiv
va`nheder 
●
förlust av anseende till följd av (moraliskt) klandervärda handlingar ibland utförda av någon annan (vanligen närstående)
han drog vanheder över familjen genom sitt uppförande
belagt sedan senare hälften av 1300-talet (Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus));
fornsvenska vanheþer; jfr ursprung till
heder
