publicerad: 2021
1vara
varan varor
var·an
substantiv
●
ofta plur.
(konkret) företeelse som är eller kan vara föremål för handel vanligen om (typ av) tillverkat föremål men äv. allmännare
varuautomat; varuhus; varulager; varuprov; färskvara; handelsvara; importvara; lockvara; råvara; starkvaror
varor och tjänster; efterfrågan på svensktillverkade varor; vi för inte den varan
○
äv. om abstrakta företeelser, spec. med framhävande av det ensidigt affärsmässiga
i det moderna samhället blir även kärleken en vara
○
ibland äv. (skämtsamt) utan betoning av affärsmässighet
tristess – tror du att du får mindre av den varan om du blir ensam?
korta varor
något ålderdomligtsybehörsamt underkläder och dylikt
tala för varan
rekommendera någotförsäljaren var bra på att tala för varan och jag var ganska lättövertalad
äkta vara
ingen förfalskningdet visade sig att tavlan var äkta vara
belagt sedan 1320–50 (En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga);
fornsvenska vara; gemensamt germanskt ord av omdiskuterat urspr.; jfr ursprung till
software
2vara
ingen böjning
substantiv
ta sig till vara
något ålderdomligtakta sigenligt Bondepraktikan finns det dagar på året då man särskilt bör ta sig till vara
ta till vara
ta hand om (och utnyttja)att ta till vara fiskskinn är en gammal hantverkstradition
ta vara på någon/något
se till att någon/något inte förstörsutan bevaras och vårdas:
hon ser ett stort samhälleligt intresse i att ta vara på den resurs som pensionärerna utgör
belagt sedan 1430–50 (Hertig Fredrik av Normandie);
fornsvenska taka sigh til vara; samma ord som isl. vari 'försiktighet'
3vara
varat
var·at
substantiv
●
filosofi
det som existerar el. kan tänkas
(gälla) någots vara eller icke vara
(gälla) någots (fortsatta) existensdet gällde företagets fortsatta vara eller icke vara under lågkonjunkturen
belagt sedan ca 1720;
till
4vara 1
Varats olidliga lätthet.
Titel på roman (äv. filmatiserad) av den tjeckiske författaren Milan Kundera (1984)
4vara
var varit, presens är, presens konjunktiv vare, preteritum konjunktiv vore
verb
1
befinna sig på viss plats, under kortare el. längre tid
JFR
vistas
någon/något är (någonstans) (tid)
någon är (någonstans) (tid)
något är (någonstans) (tid)
hon är hos mormor; han är hemma idag; har du varit i London?; tåget är framme; locket är på; hon var inte på arbetet igår; bada gärna men var inte i för länge
○
äv. i uttryck som anger tid
lunchen är klockan ett; semestern är i juli; festen är på söndag
○
äv. med förbleknad rums- el. tidsbetydelse el. bildligt
finnas eller förekomma
det har varit förhandlingar hela dagen; ekonomiansvarig är på vår sida i den här frågan; det är inte längre något mellan dem
○
äv. i absolut användning och allmännare i fråga om befintlighet i verkligheten, världen etc.
finnas till eller existera
hon ville ingenting göra, bara vara; om inte du hade varit ...; i tider som varit
○
spec. i ett uttryck för att någon dött
ålderdomligt
vår käre vän och arbetskamrat är inte mer
○
äv. med tonvikt på fortsatt existens i oförändrat skick, i fråga om något påbörjat el. planerat som inte verkställs och dylikt; om företeelse el. förhållande
i vissa uttryck
vill du inte så får det vara; nu får det vara med den saken; resan får vara till en annan gång
○
spec. äv.
bete sig eller förhålla sig
genom sitt sätt att vara vann han allas sympati; säg som det är!
låta någon/något vara
se
låta
vara i framkant(en)
se
framkant
vara under någons färla
se
färla
2
i förbindelse med adjektiv
kunna beskrivas som någon/något; vanligen i fråga om egenskaper el. tillstånd av varaktigare slag
JFR
utgöra
någon/något är adj/att+verb
någon är adj
någon är att+verb
något är adj
något är att+verb
någon/något är sätt
någon är sätt
något är sätt
vara frisk; vara glad; korpen är svart; bilen är rostig; det vore skönt att leva nära naturen
○
äv. i fråga om tillfälliga tillstånd, sammanhang och dylikt
ofta i förbindelse med prepositionsuttryck, adv. el. infinitiv
han är på språng till affären; hon är med barn; han är att beklaga; frågan är att besvara på följande sätt; ingen förbättring är att vänta
○
äv. i fråga om ursprung, material etc.
någon/något är av/från något
någon är av något
någon är från något
något är av något
något är från något
skruven är av rostfritt stål; hon är från Dalarna; hon var av kungligt blod; problemet är av annan typ; texten är av Goethe och musiken av Schubert; han är av hårt virke
○
spec. som hjälpverb för att ange fullbordad rörelse eller dylikt
JFR
2ha 9
han är utgången; hon är gången till kyrkan
vara lika som bär
vara till förväxling likasystrarna var lika som bär
vara på sin plats
se
plats
vara som bortblåst
vara (oförklarligt) försvunnennär ridån gick upp var plötsligt all hennes nervositet som bortblåst
vara som en omvänd hand
vara helt förändradi större sällskap är han stel och obekväm men bland vänner och kollegor är han som en omvänd hand
vara som en öppen bok
vara öppen och oförbehållsamsom liten var han som en öppen bok, och man såg direkt vad han tyckte och tänkte
vara som förgjort
vara helt hopplöstdet var som förgjort att få honom att be om ursäkt
vara som klippt och skuren för något
vara mycket lämplig för någothan var som klippt och skuren för rollen som klassisk västernhjälte
belagt sedan 800-talet
runsten, Rök, Östergötland
3
i förbindelse med subst. och dylikt
kunna klassificeras som någon/något; i uttryck som anger tillhörighet till viss typ, klass, art etc.
någon/något är någon/något
någon är någon
någon är något
något är någon
något är något
valen är ett däggdjur; maskrosen är en korgblommig växt
○
spec. i uttryck som anger yrke
han är lärare
○
äv. i fråga om viss bestämd tillhörighet el. identitet
skattefrågan är det största problemet för regeringen; ingenjören är mördaren; det är redan april; det var bara Pelle som slog igen dörren; frågan är om han har rätt; det var meningen att överraska dig; att påstå något sådant vore att gå för långt; två plus tre är fem
○
särskilt i konstruktion med genitiv
någon/något är någons/någots
någon är någons
någon är någots
något är någons
något är någots
den cykeln är Jonathans
belagt sedan 800-talet (runsten, Rök, Östergötland);
runform is (pres.)
varavarande
Att vara eller icke vara, det är frågan.
Shakespeare, Hamlet (1602, i översättning av C. A. Hagberg 1847-51)
5vara
varade varat
var·ar
verb
1
pågå under viss (bestämd el. obestämd) tid; om verksamhet, handling, utveckling och dylikt
JFR
fortgå
vara tid
mötet varade till midnatt; jobbet varade sex månader; regnet varade i timmar
○
äv. om (stadigvarande) egenskap, tillstånd och dylikt
bestå
deras vänskap varade livet ut; nu är hon glad igen – så länge det nu varar
○
äv. mer el. mindre skämtsamt
nu är festen slut, men det var roligt så länge det varade
○
särskilt i fråga om kvalitet; om förbrukningsvara och dylikt
stå sig
mjölken varar längre i kylskåp
○
äv. i fråga om mängd och dylikt
förslå, räcka
pengarna varar inte länge för en småbarnsfamilj
belagt sedan ca 1452 (Nya eller Karls-Krönikan);
fornsvenska vara; av lågtyska waren med samma betydelse; besläktat med
4vara 1