publicerad: 2021  
vestal vestalen vestaler
vest·al·en
substantiv
vesta´l
● historiskt ofta plur. ung prästinna som under­höll elden i Vesta­templet i Rom och var förpliktad till kyskhet
○ någon gång äv. om sexuellt av­hållsam kvinna i all­mänhet
belagt sedan 1768; till lat. vesta´lis 'helgad åt Vesta' (namn på hemmets gudinna)