publicerad: 2021  
1vilja viljan viljor
vilj·an
substantiv
vil`ja
(bestämd) mål­sättning som inne­bär att någon på grund av inre driv­krafter med­vetet och personligt syftar mot ett visst mål, ett visst handlande etc.
kampvilja; livsvilja; offervilja
vilja (till något) viljan (att+verb)
hon flyttade till London mot sin pappas vilja; före­tagets ut­talade vilja att rationalisera; viljan att hjälpa fattas inte; det var Guds vilja att hon skulle räddas; mot sin vilja måste hon hålla med dem; han önskade ett skarpare ut­talande och fick sin vilja igenom; med lite god vilja hade de kunnat god­känna honom
äv. (samman­fattningen av) inre driv­krafter som ger möjlighet att ställa upp (och/eller upp­nå) personliga mål särsk. om starka sådana krafter
ha en stark vilja; han har ingen egen vilja; hon har en vilja som kan för­sätta berg; den filosofiska diskussionen om viljans frihet
äv. om person med bestämd mål­sättning, starka inre driv­krafter eller dylikt
många olika viljor möttes
spec. i religiösa samman­hang
ske Guds vilja; det var Guds vilja att hon skulle räddas
få sin vilja fram upp­nå att få som man villom inspektionen får sin vilja fram kommer lokalerna att saneras om­gående
inte med bästa vilja i världen omöjligtboken behandlar ett viktigt ämne, men den kan inte med bästa vilja i världen kallas lätt­läst
med (vett och) vilja med av­siktofta i fråga om klander­värd handling: det var inte med vett och vilja hon hade sönder tallriken
(någons) sista vilja (någons) testamentehans sista vilja var att in­rätta en stipendiefond till minne av sin far
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska vili, vilie; gemensamt germanskt ord, nära besläktat med 2vilja!!
Unga viljor viner
som herre­lösa spjut.
Ångest har kastat dem
i rymderna ut.
Skälvande av stridslust
och över­flöd på styrka
söker de mål att drabba,
söker de makter att dyrka. Karin Boye, Unga viljor viner (i För trädets skull, 1935)
2vilja ville velat, presens vill
verb
vil`ja
på grund av inre driv­krafter ställa upp som personligt mål att ut­föra, upp­leva etc. något
någon vill något/verb/sats
någon vill något
någon vill sats
någon vill verb
någon vill någonstans
han vill ha ett regn­ställ i födelsedagspresent; hon vill gärna vara med; man skulle vilja veta mer om hans motiv; de ville åka till London, men barnen ville inte följa med
äv. med under­förstådd handling etc., ofta i fråga om förflyttning
han ville av; hon ville fram till varje pris; landets ledare vill troligen fred
spec. önska fram­föra
NN har ringt. – Vad ville han?
ibland äv. (sär­skilt i nekande samman­hang) om icke-levande före­teelse
något vill (inte) något/verb
något vill (inte) något
något vill (inte) verb
elden ville inte ta sig; motorn ville inte starta
spec. om personifierad före­teelse orsaka
något vill något/verb/sats
något vill något
något vill sats
något vill verb
slumpen ville att de skulle träffas en gång till samma dag
äv. i vissa artighets­fraser el. befallningar
vill du inte sitta ner ett tag?; vill du sluta med det där ögon­blickligen!
det vill säga för att förtydliga eller exemplifiera vill jag sägahon är lingvist, det vill säga språkforskare
vad vill detta säga? vad menas med detta?
vilja någon illa se illa
vilja någon väl se väl
belagt sedan 1000-talet (runsten, Aspö, Södermanland (Sveriges runinskrifter)); runform uiltu (pret.), fornsvenska vilia; gemensamt germanskt ord, besläktat med bl.a. lat. vell´e med samma betydelse
vilja1vilja