publicerad: 2021
1vilja
viljan viljor
vilj·an
substantiv
vil`ja 
●
(bestämd) målsättning som innebär att någon på grund av inre drivkrafter medvetet och personligt syftar mot ett visst mål, ett visst handlande etc.
vilja (till något)
viljan (att+verb)
hon flyttade till London mot sin pappas vilja; företagets uttalade vilja att rationalisera; viljan att hjälpa fattas inte; det var Guds vilja att hon skulle räddas; mot sin vilja måste hon hålla med dem; han önskade ett skarpare uttalande och fick sin vilja igenom; med lite god vilja hade de kunnat godkänna honom
○
äv.
(sammanfattningen av) inre drivkrafter som ger möjlighet att ställa upp (och/eller uppnå) personliga mål särsk. om starka sådana krafter
ha en stark vilja; han har ingen egen vilja; hon har en vilja som kan försätta berg; den filosofiska diskussionen om viljans frihet
○
äv. om person med bestämd målsättning, starka inre drivkrafter eller dylikt
många olika viljor möttes
○
spec. i religiösa sammanhang
ske Guds vilja; det var Guds vilja att hon skulle räddas
få sin vilja fram
uppnå att få som man villom inspektionen får sin vilja fram kommer lokalerna att saneras omgående
inte med bästa vilja i världen
omöjligtboken behandlar ett viktigt ämne, men den kan inte med bästa vilja i världen kallas lättläst
med (vett och) vilja
med avsiktofta i fråga om klandervärd handling:
det var inte med vett och vilja hon hade sönder tallriken
(någons) sista vilja
(någons) testamentehans sista vilja var att inrätta en stipendiefond till minne av sin far
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen);
fornsvenska vili, vilie; gemensamt germanskt ord, nära besläktat med
2vilja!!
Unga viljor viner
som herrelösa spjut.
Ångest har kastat dem
i rymderna ut.
Skälvande av stridslust
och överflöd på styrka
söker de mål att drabba,
söker de makter att dyrka. Karin Boye, Unga viljor viner (i För trädets skull, 1935)
som herrelösa spjut.
Ångest har kastat dem
i rymderna ut.
Skälvande av stridslust
och överflöd på styrka
söker de mål att drabba,
söker de makter att dyrka. Karin Boye, Unga viljor viner (i För trädets skull, 1935)
2vilja
ville velat, presens vill
verb
vil`ja
●
på grund av inre drivkrafter ställa upp som personligt mål att utföra, uppleva etc. något
någon vill någonstans
han vill ha ett regnställ i födelsedagspresent; hon vill gärna vara med; man skulle vilja veta mer om hans motiv; de ville åka till London, men barnen ville inte följa med
○
äv. med underförstådd handling etc., ofta i fråga om förflyttning
han ville av; hon ville fram till varje pris; landets ledare vill troligen fred
○
spec.
önska framföra
NN har ringt. – Vad ville han?
○
ibland äv. (särskilt i nekande sammanhang) om icke-levande företeelse
elden ville inte ta sig; motorn ville inte starta
○
spec. om personifierad företeelse
orsaka
slumpen ville att de skulle träffas en gång till samma dag
○
äv. i vissa artighetsfraser el. befallningar
vill du inte sitta ner ett tag?; vill du sluta med det där ögonblickligen!
det vill säga
för att förtydliga eller exemplifiera vill jag sägahon är lingvist, det vill säga språkforskare
vad vill detta säga?
vad menas med detta?
vilja någon illa
se
illa
vilja någon väl
se
väl
belagt sedan 1000-talet (runsten, Aspö, Södermanland (Sveriges runinskrifter));
runform uiltu (pret.), fornsvenska vilia; gemensamt germanskt ord, besläktat med bl.a. lat. vell´e med samma betydelse
vilja1vilja
