publicerad: 2021  
vimla vimlade vimlat
verb
vim`la
1 ibland med partikel, sär­skiltomkring före­komma i stor, rörlig och osorterad mängd ofta i fråga om större enheter, levande el. icke-levande, konkreta el. abstrakta
JFR krylla 1, myllra 1
någon/något vimlar (omkring) (någonstans)
någon vimlar (omkring) (någonstans)
något vimlar (omkring) (någonstans)
människorna vimlade om­kring på torget
○ spec. röra sig eller visa sig i nöjes­livet
i teater­foajén vimlade stadens grädda
belagt sedan 1790; bet.nyansen sedan 1993; av tyska wimmeln med samma betydelse, till wimmen 'röra sig av och an'; trol. av ljudmålande urspr.
2 vara upp­fylld av stor, rörlig och osorterad mängd om plats eller dylikt
JFR krylla 2, myllra 2
något vimlar av något/några
något vimlar av något
något vimlar av några
torget vimlade av människor; vattnet vimlade av fisk
○ ofta med opersonlig konstruktion
det vimlar (av något)
det vimlade av stav­fel i upp­satsen; det vimlade av kändisar på festen
belagt sedan 1766
vimlavimlande, vimmel