publicerad: 2021  
stråk stråket, plural stråk, bestämd plural stråken
stråk·et
substantiv
1 väg där människor ofta går eller färdas
JFR 1bana 1
gångstråk; promenadstråk; trafikstråk; turiststråk
kärleks­parens stråk i parken; det nya stråket med kaféer och restauranger
○ äv. om djurs vandrings­vägar
viltstråk; älgstråk
belagt sedan 1591; bildn. till stryka
2 bandliknande före­teelse utan fast form; ofta i luft el. vatten
gröna stråk i stads­bilden; röda klippor med vita stråk av fågelspillning
○ äv. om känsla eller dylikt som kan liknas vid ett vinddrag
ett stråk av allvar i komedin; det fanns ett stråk av melankoli i hans röst
belagt sedan 1730
3 svepande arm­rörelse med stråke på fiol etc.
nedstråk; uppstråk
○ äv. om liknande rörelse vid måleri
penselstråk
belagt sedan 1802