SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
hars`kla sig verb harsklade harsklat harskl·arharkla sig komm.harskla sigsedan 1596bildn. till sv. dial. harska (sig) med samma betydelse; av ljud­härmande urspr. Subst.:vbid1-179862harsklande, vbid2-179862harskling