publicerad: 2021  
åstad
å|­stad
adverb
åsta´d
● något ålderdomligt från platsen som fram­går av samman­hanget
JFR bort, sta
de drog åstad i riktning mot skogen
○ äv. med ton­vikt på på­börjande
han skulle prompt springa åstad och köpa den nya skivan
○ ibland bildligt för att an­ge full­bordande av handling till stånd
komma en förändring åstad
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Uplands-Lagen); fornsvenska a stadh, äldre af stadh, urspr. 'från platsen'; jfr ur­sprung till sta, stad