publicerad: 2021  
åstundan bestämd form åstundan, utrum
å|­stund·an
substantiv
å`stundan
● det att åstunda någon eller något vanligen abstrakt
JFR begär, önskan
åstundan (efter någon/något/att+verb/sats)
åstundan (efter någon)
åstundan (efter något)
åstundan (efter sats)
åstundan (efter att+verb)
åstundan (att+verb)
hon hyste ingen åstundan att bli uppassad
belagt sedan senare hälften av 1300-talet (Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)); fornsvenska astundan