publicerad: 2021
äntligen
änt·lig·en
adverb
●
till slut, efter all denna tid och motsvarande väntan, arbetsinsats etc.
JFR
slutligen
fram på eftermiddagen visade sig äntligen solen; hennes begåvning har äntligen blivit erkänd; nu gick det äntligen upp ett ljus för honom; låt barnen äntligen få en chans att klara av något själva!
○
ofta som utrop
"Äntligen!" utbrast de när hantverkarna ringde på dörren
belagt sedan 1538;
av lågtyska endeliken 'slutligen; äntligen', till ende 'slut'; jfr ursprung till
2ända!!