publicerad: 2021  
änne ännet ännen
änn·et
substantiv
änn`e
● ålderdomligt ansikts­partiet mellan ögonen och hår­fästet
JFR panna 3
ett ljus tycktes skimra kring hans änne
belagt sedan senare hälften av 1300-talet (Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)); fornsvenska änne; bildat till en sidoform till and- 'emot', i anlete, 2ända!!
Det borde varit stjärnor att smycka ditt änne
som länkar och spänne
och stråldiadem om ditt hår. Gustaf Fröding, Det borde varit stjärnor (i Stänk och flikar, 1896)