publicerad: 2021  
ögonvrå ögon­vrån ögon­vrår
ög·on|­vrår·na
substantiv
ö`gonvrå
● punkt där övre och undre ögonlock möts särsk. om den inre punkten, närmast näsan
skratt­rynkorna kring ögon­vrån; han strök bort en tår ur ögon­vrån; jag känner mig torr och irriterad i höger ögon­vrå
○ ofta (mer el. mindre bildligt) betraktad som utgångs­punkt för en till­fällig, delvis dold blick, mer el. mindre i sid­led
i ögon­vrån såg hon att dörren på bussen öppnades; han upp­fattade ur ögon­vrån att någon följde efter honom
belagt sedan senare hälften av 1400-talet (Latinskt-svenskt glossarium); fornsvenska öghnavra; till öga och vrå