publicerad: 2021  
ämabel ämabelt ämabla
äm·abl·are
adjektiv
äma´bel
● något hög­tidligt älskvärd
ämabel (mot någon)
polis­mannen var mycket ämabel mot dem; de fick ett ämabelt bemötande
belagt sedan 1690; fransk stavning fram till början av 1800-talet; av franska aimable med samma betydelse; av lat. ama´bilis, till ama´re 'älska'