publicerad: 2021  
ärke-
förled
som ut­gör den främsta eller högsta av den före­teelse som fram­går av samman­hanget; särsk. i titlar eller dylikt
äv. all­mänt förstärkande, vanligen av ut­tryck för negativa före­teelser
ärkefiende; ärkenöt; ärkereaktionär; ärkerival; ärkeskurk; ärkesvin
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska ärke-; ur lat. ar´chi-; till grek. arkhos´ 'an­förare; härskare'; jfr ur­sprung till monark