publicerad: 2021
anmärkning
anmärkningen anmärkningar
an|märk·ning·en
substantiv
1
påvisande av fel
betalningsanmärkning
en anmärkning (mot/på någon/något) (för något/att+verb/sats)
en anmärkning (mot någon) (för något)
en anmärkning (mot någon) (för sats)
en anmärkning (mot någon) (för att+verb)
en anmärkning (mot något) (för något)
en anmärkning (mot något) (för sats)
en anmärkning (mot något) (för att+verb)
en anmärkning (på någon) (för något)
en anmärkning (på någon) (för sats)
en anmärkning (på någon) (för att+verb)
en anmärkning (på något) (för något)
en anmärkning (på något) (för sats)
en anmärkning (på något) (för att+verb)
hon riktade allvarliga anmärkningar mot säkerhetsföreskrifterna
○
spec. (förr) i skolsammanhang
anteckning om dåligt uppförande
han fick anmärkning för sen ankomst
○
ibland med bara antydd kritik
brist, störning
kollektivtrafiken fungerade utan anmärkning
belagt sedan 1769