publicerad: 2021
aptit
aptiten
apt·it·en
substantiv
●
lust att äta
SYN.
matlust
aptitsup
aptit (på något)
frisk aptit; glupande aptit; doften retade hennes aptit; han åt med god aptit; det var inget fel på barnens aptit
○
äv. om lust till annan företeelse
en pensionär med stor aptit på livet; hennes aptit på böcker är omättlig
belagt sedan 1609;
av franska appétit 'begär; matlust'; av lat. appeti´tus 'begär; åtrå'; jfr ursprung till
petition
Aptiten kommer, medan man äter.
Efter Rabelais, fransk 1500-talsförfattare