publicerad: 2021  
avskriva avskrev avskrivit avskriven avskrivna, presens avskriver
verb
a`vskriva
1 vanligen lös förbindelse, se skriva av göra en av­skrift av något
SE avskrift
någon avskriver något
belagt sedan 1480 (Skrifter till Läsning för Klosterfolk); fornsvenska afskrifva 'kopiera, skriva av'
2 av­stå från att full­följa särsk. om att lägga ner dom­stols­mål
någon avskriver något
efter en nog­grann prövning av­skrevs åtalet mot kommun­chefen; miss­tanken mot den mordmisstänkte mannen av­skrevs sedan han lämnat alibi
○ spec. äv. efterskänka lån eller skuld
av­skriva en skuld; kommunen har av­skrivit sin fordran mot idrotts­föreningen
belagt sedan 1882
3 inte längre räkna med någon (för visst upp­drag eller dylikt)
någon avskriver någon (som någon)
även den tidigare ministern kan nu av­skrivas som kandidat till ordförandeposten
○ äv. något ut­vidgat ge upp
någon avskriver något
hoppet om en snar lösning får vi nog av­skriva
belagt sedan 1966
4 äv. lös förbindelse, se skriva av (successivt) av­föra ur räkenskaper på grund av värde­minskning
någon avskriver något
datorerna av­skrivs på 3 år
belagt sedan 1659
avskrivaavskrivande, avskrivning