publicerad: 2021
befordring
befordringen befordringar
be·fordr·ing·en
substantiv
1
mindre brukligt
förflyttning av något
JFR
befordran 1
vidarebefordring
befordring (av något) (till någon/något)
befordring (av något) (till någon)
befordring (av något) (till något)
belagt sedan 1633
2
vanligen i sammansättn.
uppflyttning till högre tjänsteställning
JFR
befordran 2
befordringsgrund; befordringsmöjlighet
befordring (av någon) (till någon)
belagt sedan 1660