SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 belacka belackade belackat verb belack´a ● ålderdomligt tala illa om eller uttrycka sitt (moraliska) ogillande av någon el. något JFR beskylla, förtala, klandra, smäda belackare belacka någon (för något/sats) belacka någon (för något) belacka någon (för sats) belagt sedan 1527; se ursprung till belackare belackabelackande SO Alfabetisk lista bekännelseroman subst. bekännelseroman (bekännelse) bekännelseskrift subst. bekännelsetrogen adj. bel canto subst. belacka verb belackare subst. belackare (belacka) belag subst. belamra verb belanga verb Till alla ordböcker