SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 benediktinorden bestämd form utrum även benediktinerorden bestämd form utrum bene·dikt·in|orden, bene·dikt·in·er|orden substantiv benedikti`norden el. benedikti`nerorden ● en katolsk klosterorden grundad av Benedikt av Nursia belagt sedan 1528 SO Alfabetisk lista benbrott (ben) benbrott (brott) benchmarking subst. benediktin subst. benediktinerkloster subst. benediktinerorden subst. benediktinkloster subst. benediktinorden subst. beneficium subst. benefik adj. benfisk subst. Till alla ordböcker