publicerad: 2021  
bestyrka bestyrkte bestyrkt, presens bestyrker
verb
bestyr´ka
● ge stöd åt an­tagande, på­stående etc., med hjälp av argument el. bevis
JFR bekräfta 1, intyga, verifiera
någon/något bestyrker något (med något)
någon bestyrker något (med något)
något bestyrker något (med något)
någon/något bestyrker sats
någon bestyrker sats
något bestyrker sats
bestyrka ett på­stående; teorierna om en bo­sättning i Vinland bestyrks av de nya fynden
○ äv. bekräfta riktigheten av, vidimera
en bestyrkt kopia; hon bestyrkte sin ut­saga med ed; hon bestyrkte hans namn­teckning på dokumentet
belagt sedan 1716; jfr da. bestyrke och tyska bestärken
bestyrkabestyrkande