publicerad: 2021
körning
körningen körningar
kör·ning·en
substantiv
kö`rning 
1
framförande av motorfordon särsk. bil
SE
1köra 1
bilkörning
körning (av något) (någonstans)
hennes lugna och fina körning; det blir många körningar för taxichaufförerna på lördagskvällarna
belagt sedan 1518 (Stockholms stads skottebok 1516–1525);
fornsvenska körning
2
datamaskinell bearbetning av vissa data el. med hjälp av visst program
SE
1köra 4
körning (av något)
en tung körning som fick gå över natten
belagt sedan 1960-talet
