publicerad: 2021  
doppa doppade doppat
verb
[dåp`a]
● sänka ner i vätska för en kort stund ev. bara delvis
någon doppar (ner) någon/något (i något)
någon doppar (ner) någon (i något)
någon doppar (ner) något (i något)
doppa penseln i färg­burken
○ spec. med av­seende på del av kroppen
det var så kallt i vattnet att hon bara doppade fötterna
○ spec. äv. om neddoppning av bröd i skink­spad resp. kaffe­bröd i kaffe
doppa i grytan; var så god och doppa!
○ äv. i fråga om nedsänkning i pulver
doppa kakorna i kanel och socker
belagt sedan 1469 (Heliga Mechtilds uppenbarelser); fornsvenska doppa; gemensamt germanskt ord, besläktat med 1djup 1, dop, döpa
doppadoppande, doppning, dopp
doppa sig