publicerad: 2021  
egendom egendomen egendomar
egen·dom·en
substantiv
e`gendom
1 samman­fattningen av allt som en (viss) person äger särsk. sådant som har större ekonomiskt värde
JFR förmögenhet 1, tillhörighet 1, ägodel
egendomsrätt
all­män egendom; en­skild egendom; privat egendom; ha respekt för andras egendom; snart är datorn var mans egendom
○ äv. bildligt
vackra minnen är hennes enda egendom
fast egendom jord med till­hörande byggnader
lös egendom egendom som utan större svårighet kan förflyttasom värde­papper, möblemang m.m.; äv. inne­fattande byggnader på någon annans mark
belagt sedan början av 1300-talet (Skåne-Lagen); fornsvenska eghindomber; av lågtyska egendom med samma betydelse; till egen och 1dom!!
2 fastighet särsk. om (större) gård (med jord) på landet
JFR gods 2
jordegendom
egendomen Valla i Stenungsunds kommun; hon köpte sig en liten egendom i Blekinge
belagt sedan 1445 Åbo domkyrkas Svartbok