publicerad: 2021  
följe följet följen
följ·et
substantiv
föl`je
1 (mindre) grupp människor som åt­följer viss person under förflyttning, t.ex. som upp­vaktning
JFR eskort
ett följe (av några)
prinsen kom till häst med ett stånds­mässigt följe
○ äv. om grupp med gemensam syssel­sättning eller dylikt ofta ned­sättande; något ålderdomligt
ett följe av marknads­gycklare kom dragande genom staden
○ äv. ned­sättande anhang
gäng­ledaren och hans följe
belagt sedan början av 1300-talet (Skåne-Lagen); fornsvenska fylghe; till följa
2 i vissa ut­tryck sällskap
(i) följe (slå) följe (med någon)
slå följe med någon; svanen med ungarna i följe
○ äv. bildligt
en börs­nedgång som i sitt följe kan ha ökad arbets­löshet
belagt sedan början av 1300-talet Skåne-Lagen