publicerad: 2021
1skida
skidan skidor
skid·an
substantiv
1
vanligen plur.
endera av ett par av långsmala brädliknande anordningar med uppåtböjda spetsar som spänns på fötterna och används för färd på snö i backe el. på slät mark
valla skidor; åka skidor; han hade aldrig stått på ett par skidor förut
○
äv. om andra föremål med liknande utseende och funktion
belagt sedan 1555;
sv. dial. ski(d); samma ord som
1skida 2
2
långsmalt fodral spec. om långsmal, tvårummig frökapsel (som öppnar sig med två flikar nerifrån och uppåt) hos vissa växter; i allmänspråket äv. om balja
JFR
balja 2
fröskida; ärtskida
åkersenapens långa skidor
○
spec. äv. om fodral för vissa vapen
han drog svärdet ur skidan
○
äv. om annan långsmal, skyddande företeelse
nervskida
belagt sedan 1504 (Arboga stads tänkebok);
fornsvenska skiþa; samma ord som
1skida 1 och urspr. syftande på en av de två (kluvna) träskivor som svärdsskidan bestod av
2skida
skidade skidat
verb
●
åka
skidor
någon skidar
att skida i ospårad terräng uppe på fjället en tidig vårvinterdag är en upplevelse
belagt sedan 1864
skidaskidande