publicerad: 2021
framföda
framfödde framfött, presens framföder
verb
●
ofta lös förbindelse, jfr
föda
bringa (foster) till världen med tonvikt på själva födandet
någon framföder någon/något
någon framföder någon
någon framföder något
när tiden var inne framfödde hon en son
○
äv. bildligt
en varaktig fred som kriget skulle framföda
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Uplands-Lagen);
fornsvenska fram födha
framfödaframfödande