publicerad: 2021  
gnäll gnället
gnäll·et
substantiv
● ut­draget, oartikulerat, upp­repat läte som vanligen tyder på plåga av något slag
JFR 2gny, tjut
gnäll (över någon/något/att+verb/sats)
gnäll (över någon)
gnäll (över något)
gnäll (över sats)
gnäll (över att+verb)
gnäll (på någon)
babyns gnäll
○ någon gång äv. om liknande ljud från något icke-levande
sågklingans gnäll i den sura veden
○ ofta bildligt om klago­mål, sär­skilt protest, i ord
JFR kritik 1
nu gör ni som jag säger, utan gnäll; det var all­tid samma gnäll över att hon kom för sent hem
belagt sedan 1738; till gnälla