SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 infinit neutrum infinit, bestämd form och plural infinita in·fin·it adjektiv [in´-] el. [-i´t] ● som inte ensam kan utgöra predikat i en sats de infinita verbformerna, alltså infinitiv, particip och supinum belagt sedan 1853; av lat. infini´tus 'obegränsad; obestämd'; jfr ursprung till definiera, fin, 1final 1, finit SO Alfabetisk lista infertilitet subst. infiltration subst. infiltratör subst. infiltratör (infiltrera) infiltrera verb infinit adj. infinitiv subst. infinitivmärke subst. infinitum (ad infinitum) infinna sig verb infix subst. Till alla ordböcker